PositivaArne

Tankar och ideér från norr till söder.

Bara ruiner kvar

Publicerad 2012-11-29 16:09:29 i Lina,

Nu finns det bara ruiner kvar av huset som brann igår, och knappt det ens. Det känns så himla tragiskt och overkligt och jag har verkligen varit tagen av den här händelsen. Jag orkade inte ens "hästpyssla" idag, så medtagen som jag kännt mig hela dagen (plus att jag har lite ont i halsen, eller den känns irriterad, vet inte om det är för röken från igår eller om jag har en förkylning på g?)
Det känns så fruktansvärt att den här branden tog två liv...
Jag hörde ett gallskrik igår, innan vi visste om att det brann där. Men jag tänkte inte mer på det. Det bor ganska mycket barn i området här och vi bor nära en skola och det är inte helt ovanligt att man hör barn skrika och stoja omkring så jag reflekterande inte mer över det. Men har nu fått det bekräftat för mig att skriket kom i från huset när dottern till paret kom dit och fick reda på att hennes föräldrar dött... :'( Så fruktansvärt tragiskt, det finns inte ord... Vilken jul :(
När vi först kom dit igår såg det ut som att dom skulle få bukt med branden, då rök det mest ur skorstenen och en lampa lös fortfarande i fönstret. Men efter ett tag slocknade lampan och då kände jag att när den slocknade var det som att hoppet slocknade också. Tyvärr visade det sig att jag hade rätt känsla... Snart stod hela taket i lågor, så hemskt att se fönster som smälte av värme och som "sköts" inåt av trycket från värmen... Jag är så tacksam för att det inte drabbade mig och mina nära och kära... <3 Det får aldrig hända!
Jag har sådan oerhörd respekt för eld. När jag var liten inträffade en incident som verkligen har etsat sig fast i huvudet på mig och det är nog bra, annars kanske jag inte skulle ha den respekten för eld som jag har idag?
Det var runt jul och det började brinna och slå upp lågor från en ljusgupp med mossa.
Jag var inte gammal för jag nådde knappt över köksbänken men jag kom ut i köket i precis rätt tid och blev skräckslagen och började ropa på hjälp. Som tur var kom Larsan och kunde snabbt rädda situationen genom att lyfta ut ljusgruppen på trappan. Tack och lov för det, vad hade hänt om jag inte kommit in u köket i just det ögonblicket?!
Jag är jättenoga med att släcka ljus, även om jag bara ska lämna rummet för en liten stund, då tänder jag hellre dom igen. Jag lämnar aldrig någonting på spisen, även om den inte är på! (Ni har väl tänkt på att det faktiskt kan bli något elfel? Inte så bra att typ ha en kastrull på spisen eller ett kvarglömt papper eller liknande), jag drar alltid ur sladden ur kaffebryggaren direkt när jag hällt upp kaffet, det är så lätt att man glömmer annars. Jag kollar alltid spisen och andra ställen minst två ggr innan jag går någonstans och har dessutom en minibrandsläckare ståendes precis vid spisen.

Tänk på dessa saker noga, speciellt nu i juletider då man tänder mycket ljus och så. Påminn varandra. Lova mig det.

Här är lite bilder från igår och även en bild från idag när jag gick förbi "huset"...





Jag känner mig så hjälplös och nästan "skyldig". Att jag inte gjorde någonting, att jag inte reagerade starkare på skriket osv. Men jag vet att jag inte kunde gjort någonting egentligen och att jag inte ska klandra mig själv, men jag kan inte riktigt låta bli...

Todeloo.
/L

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela