PositivaArne

Tankar och ideér från norr till söder.

Mc-olyckan

Publicerad 2012-05-26 14:52:05 i Lina,

Jag har varit lite off här på bloggen ett tag, av många anledningar.
Här om dagen åkte M och jag av motorcykeln, men som tur är klarade vi oss med några få blåmärken och några revor och små hål i mc-ställen. Änglavakt kallas det.
Mitt i en korsning, men tack vare en uppmärksam lastbilschaufför, relativt låg fart (40-50 km/h) och änglavakt så klarade vi oss som sagt med några få blåmärken. Motorcykeln fick massa revor på ena sidan, ena backspegeln trycktes in men gick inte sönder, rutan sprack och växelspaken vek sig och några lampor gick sönder men annars klarade den sig också. Men att vi klarade oss är det viktigaste.
Sjukt vad man hinner tänka mycket på så kort tid. Tar någon sekund bara men det känns som flera minuter, och vilket adrenalin man får då! M fick upp motorcykeln på två röda, den väger ändå 200 kilo typ. Jag hann skynda mig upp från vägen snabbt som tusan och bort från vägen fortast möjligt. Konstigt att man inte känner om man har ont eller att man blir chockad då. Vi var helt lugna både jag och M precis efteråt, "chocken" kom när vi kom hem. Eller chock och chok, mer "vad fan hände egentligen?!"
Jag ska inte säga att jag blivit rädd för att åka motorcykel efter det här, jag känner mig mer "avtrubbad" inför det istället.

Som sagt, jag tackar våra änglar för att dom var med oss, där och då. Tack!


Todeoloo, Lina.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela